Minus ett plus minus ett blev plötsligt plus ett.

- "Beskedet om SAAB-affären är glädjande för alla oss som har trott på och kämpat för svensk fordonsindustri. Det var tur att ingen lyssnade på Maud Olofsson när hon sade att man skulle tillverka annat än bilar i Trollhättan. Nu kommer det att byggas bilar i Trollhättan också framöver. Det är vi många som gläds över", säger Socialdemokraternas näringspolitiske talesman Tomas Eneroth
Man är verkligen glad för att de SAAB-anställda kan behålla sina jobb, glad för att de och kommunledningen inte förlorade hoppet och trodde på sig själva. Många av oss trodde inte att det skulle hända, att SAAB skulle bli kvar, framför allt pga. alla negativa signaler som regeringen hade skickat. De ville inte stödja, de sa att staten inte skulle börja att sälja bilar eller tillverkar bilar, de sade att de var rädda om skattebetalarnas pengar. De kunde inte tänka sig att rädda ett företag som hade haft förlust i nästan tjugo år. Vi kommer väl ihåg allt detta nu när Maud har blivit näst intill hjälteförklarad av media för att "hon har räddat SAAB". Idag satt hon i en tv-soffa och pratade stolt om affären mellan SAAB och Spyker och sa att regeringen har varit med hela tiden och stöttat SAAB - hyckleri säger jag bara. En regeringen som denna kan kalla sig populistisk eftersom det är precis vad de är.
Ekonomikommentatorn Peter Rawet beskrev i morse, i SVTs program "Gomorron Sverige", den här affären på bästa sättet: "minus ett plus minus ett blev plötsligt plus ett" när han förklarade att ett företag som har haft förluster köper ett annan företag som har förluster. Det är den här typen av affär som Maud och den borgerliga regeringen är stolta över. När de säger att de är försiktiga med skattebetalarnas pengar, dina och mina pengar, kan de i sista stunden och med opinionen i motvind desperata göra den här typen av affär. Som samma analytiker uttryckte: " om man köper en begagnad saabbil betalar man 20% av priset och resten betalar banken, om man köper det på kredit förstås". Idag betalar Spyker 8% av priset som SAAB kostar, alltså en halv miljard, svenska staten ska betala 4 miljarder och GM får en procent i aktier senare. Med dessa siffror börjar man undra om det här är den bästa affären som de briljanta hjärnorna i regeringen kunde komma på. Är detta det bästa sättet att vara försiktiga med dina pengar och mina pengar. Nej jag tror inte det.
Socialdemokraterna bad den borgerliga regeringen att inte vara passiv, socialdemokraterna viste att det skulle bli mer kostsamt för hela landet att en så stor fabrik skulle läggas ned. Nu hoppas jag att det går bra för SAAB för de anställdas skull och för att detta påverkar många andras jobb.
Men det återstår att se hur i helsike denna regering ska klara av att betala ett lån till, när de inte har så många intäkter. Ska de låna mer pengar för att betala dem redan lånade pengarna, ska detta drabba utbildning i landet eller sjukvård kanske?

Nygammal orättvis politik

Om knappt 45 min börjar den första debattduellen mellan partiledarna Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, det blir spännande och intressant. Intressant eftersom Fredrik Reinfeldt, som leder den här regeringen, steg för steg har privatiserat sjukvård och skolor, som är grundstenar för världsfärden. Och till vrakpriser sålt en del av de statliga företag som grundades med skattepengar, alltså våra pengar, med argumenten att sätta stopp för statligt monopol, och med privatiseringen av Apoteket skulle medicinpriserna sänkas, fast företagen som äger ditt f.d. statliga Apotek är en del om ett oligopol, som har ökat medicinpriset. Detta är ett litet exempel på vad den moderatledda regeringen har gjort under tre år, de som säger att de bryr sig om välfärden, de som säger att de är rädda att Sverige ska backa tillbaks i tiden. Politiken de driver och som de vill att du och jag ska tro ska leda Sverige framåt är den politik som i grunden har gjort att länder runt om i världen är så ostabila eftersom denna högerpolitik skapar stora skillnader mellan rika och fattiga. Är det ett sätt att leda landet framåt? …det tror jag knappast.

Idag i debatten kommer Fredrik Reinfelt försöka måla Socialdemokraternas politik som gammal och omodern men jag hoppas att debatten ikväll ska vara upplyftande: jag vill höra argument som skiljer den riktiga moderatpolitiken från socialdemokraternas, men jag är inte naiv, det kommer med största sannolikhet inte att hända. Fredrik Reinfelt är pragmatisk och populistisk och säger det som folk vill höra och visar inte den riktiga Moderatpolitiken. Reinfelt har sagt i boken "Det sovande folket": ”välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion” . Det här är den nygamla orättvisa moderata politiken.
Valåret har börjat, och vi har det viktigaste valet i Sveriges historia framför oss: ska vi åter välja en regering som vill att pengar ska bestämma framför behovet. Jag lämnar några exempel på vad moderat politik har inneburit genom tiderna i Sverige, och med det undrar jag vilken politik som har fått Sverige att gå frammåt?

•1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej til sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.
•2008: Ja: till privatisering av APOTEK
•2009: Nej: till att rädda SAAB

Att tro på svenska folket och framtiden.

Det finns skäl till att vara förbannad på GM, för att de inte accepterar de fyra erbjudanden som sägs finnas för att köpa SAAB, men det finns ännu större skäl till att vara riktigt förbannad på dem som har sagt NEJ från början till att hjälpa SAAB att överleva. Ilskan inom facket och hos människor som arbetar på SAAB borde rikta sig mot den borgerliga regeringen som leds av Moderaterna, inte så mycket mot GM. För GM handlar det om att fullfölja planen för att betala tillbaka lånet som de fick från amerikanska folket (USA:s regering). De som måste värna för svenska folkets bästa är regeringen. Regeringens ledare, moderaten Fredrik Reinfeldt, säger så här: "Vi är inte nöjda innan alla som kan och vill arbeta har ett jobb att gå till. Människors ansträngningar ska ge resultat och därför måste det löna sig att arbeta. Vi ska bekämpa utanförskapet med en politik för arbete..." SvD 31 dec 2009 . Det verkar inte vara så.
Det är den borgerliga regeringen (de som säger att de tror på arbetarrörelsen och välfärden) som vänt ryggen mot SAAB. Det är den borgerliga regeringen som inte trodde på svensk industri. Det är den borgerliga regeringen som trodde att marknaden skulle fixa det. Det handlar inte om att stödja ett företag med mångmiljonförlust, det handlar om att ge hopp till dem som jobbar på SAAB och som tror på den kompetens som finns i SAAB, tro på framtiden. Till och med USA:s regering stödde sin bilindustri. De visade att de tror på sig själva. Om vi inte tror på oss själva vem gör det då? Vi tror inte på SAAB, därför kan vi inte låna pengar till dem. Det var den signalen som den borgerliga regeringen, med de så kallade nya moderaterna i ledningen, gav.
Gott hopp till er som förlorar era jobb! Jag lider med er. Jag vet vad det handlar om att vara arbetslös och i utanförskap. Utan jobb kan man inte se framtiden an, utan jobb känns det för jävligt!

El inicio. Början.

En la primera semana del año he decidido empezar este blog donde espero compartir con los que se den el tiempo de leer mis pensamietos, un poco de todo, especialmente de política, pero también cosas que pasan en mi sencilla vida diaria. Escribire esporadicamente, en lo que voy aprendiendo este arte de la escritura.

Este año 2010 es de elecciones generales aqui en Suecia, será un año especial para mi, ya que el partido Socialdemocrata aqui en Emmaboda, el pueblo donde residio, me ha nominado como candidato al parlamento sueco, eso paso el 18 de noviembre del año pasado. Como quiché y quetzalteco me siento honrado por la nominación, tengan por seguro que haré mi mejor trabajo. La reunión donde se decidira el lugar que ocuparé en la lista regional de candidatos por el partido, será en abril. Escribiré sobre eso. Será una experiencia para aprender mucho. Pero sobre todo será un año de mucho trabajo político y mucho contacto con la gente, que es lo que me gusta más.

Asi que nos seguiremos leyendo.

Hej! Idag har jag bestämt mig för att börja skriva en blogg, det ska bli kul. Några kompisar och släktingar bloggar redan. Jag tycker att det är ett bra sätt att förmedla sina tankar på. Ibland ska jag skriva på spanska och ibland på svenska. Jag ska framförallt skriva om politik, ett ämne som jag gillar starkt, men jag ska också skriva om mitt enkla vardagliga liv.
I år är ett valår, och det är ett viktigt år för Sverige, som Bo Krogvig vår nationella valledare sa: "politik handlar om liv och död". De senaste månaderna har vi sett det, när många sjuka har förlorat sin inkomst pga. de politiska beslut som den borgerliga regeringen har tagit (men som så många andra gånger skyller de på något annat). Så för oss socialdemokrater gäller det att kämpa hårt för att visa att det går att minska klyftorna i samhället.