måndag 13 december 2010

Terrorbombaren.

Efter det misslyckade attentatet igår borde vi, som kommer från ett annat land och bor här i Sverige - ett land som har öppnat sina dörrar för oss och som tagit emot oss, ett land som har gett oss möjligheten att börja om på nytt och få våra barn här och njuta av fördelarna av att bo i ett fritt samhälle - höja våra röster lika högt som vi gör när vi känner oss diskriminerade eller förolämpade, lika högt eller ännu högre som när SD kom in i riksdagen. Vi borde höja våra röster så att det här attentatet inte blir en serie av attentat, som sensationsjournalister har velat få oss att tro. Det är vår plikt som föräldrar, som släktingar, som vänner, som grannar att lyfta fram respekten inför lagen och reglerna i det här samhället som har adopterat oss - dessa lagar och regler som har gjort det här landet till vad det är - ett exempel i världen på demokrati och frihet. Jag säger inte att Sverige är ett perfekt land, eller ett perfekt samhälle - för vilket land eller samhälle är det? Visst finns det fall av diskriminering, visst finns det ett par politiska partier som står för intolerans och segregering - men de representerar en minoritet precis som mannen som hade för avsikt att göra sig själv till martyr. Han representerar en minoritet av en annan kultur som jag inte mycket känner till. Det är vår plikt som svenska medborgare att ange de personer som vi vet planerar attentat som det här. Jag vill inte leva i ett samhälle som präglas av rädsla och misstro, jag vill inte att mina barn ska leva i ett sådant samhälle heller, ett sådant samhälle som jag själv växte upp i och som många andra har flytt från: samhällen fyllda av konflikt och rädsla.
Vi invandrare bidrar till det här landet med arbetskraft och med våra kulturer t.ex. så att landet växer och fortsätter vara ett ekonomiskt stabilt, demokratiskt och fritt land.
Jag har lärt mig att älska det här landet genom min fru, mina barn, svenska släktingar och vänner - ett land som alla med fördelar och nackdelar och jag vill lämna över ett bättre land än det jag lärde känna till mina barn. Just därför blir jag arg över, jag fylls av ilska och det gör ont att se hur personer som den här fanatikern försöker att förstöra det som majoriteten av oss invandrare försöker att vinna genom hårt arbete: respekt och jämlikhet.
Det här är vårt land. Vi får inte sitta tysta inför sådana här terroristhändelser - om vi är tysta och rädda då vinner dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar